BD PhaSeal™


BD PhaSeal™ - Ett unikt koncept | Klinisk dokumentation | Säker läkemedelshantering
| Frågor & svar  | Veterinärer

 

Säker läkemedelshantering


Svenska föreskrifter

I Sverige regleras arbetet med toxiska läkemedel av Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:5, Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Förutom cytostatika reglerar denna författning arbete med läkemedel som medför risk för uppkomst av överkänslighet. Till denna grupp hör många vanligt förekommande antibiotika, exempelvis samtliga penicilliner och cefalosporiner.

Paragraf två i denna författning säger att arbetet skall utföras så att arbetstagarna inte exponeras för läkemedel som omfattas av föreskrifterna så att risk för ohälsa uppstår. Ett sätt att uppnå detta är att använda slutet system. Författningen säger vidare att innan ett slutet system tas i bruk skall det ha provats och visat sig vara tätt (paragraf 20). Resultatet av kontrollerna skall dokumenteras och täthetsprovningen bör göras av ett oberoende provningsorgan. BD PhaSeal™ har testats i en mängd oberoende studier och lever därmed upp till kravet i paragrafen. För mer information se avsnittet Klinisk dokumentation

 

Historik över säker hantering av toxiska läkemedel och problem på vägen

De första typerna av cytostatika utvecklades från senapsgas som användes under första världskriget. Fram till 1980-talet fanns det sparsamt med säkerhetsföreskrifter för hantering av cytostatika och andra toxiska läkemedel. Vid den tiden användes oftast enbart skyddshandskar, andningsskydd och skyddsrockar, även om det på vissa arbetsplatser också förekom dragskåp med horisontellt laminärt luftflöde. Under början av 1980-talet rapporterades det även att sjuksköterskor upplevt samma biverkningar som patienter som behandlades med cytostatika, exempelvis illamående, kräkningar, håravfall och munsår (Källa: NITA 1980). Problemen började uppmärksammas vid sjukhusen och ett antal studier påbörjades för att identifiera orsaken. Resultaten visade att det fanns spår av cytostatika eller mutagena ämnen i urinen hos personal som arbetade i dragskåp med horisontellt laminärt lufttlöde. På grundval av dessa resultat infördes dragskåp med vertikalt laminärt luftflöde som ny standard för säker hantering av toxiska läkemedel.

Under 1990-talet fram till början av 2000-talet publicerades flera studier där man analyserat ytor i anslutning till beredning och administrering av cytostatika och de visade genomgående på liknande resultat. Oavsett hur försiktig och skicklig personalen var kvarstod problemen med cytostatikakontamination. Med anledning av de samstämmiga resultaten gjorde den amerikanska arbetsmiljöbyrån (OSHA) 1996 följande uttalande om möjliga risker vid hantering av cytotoxiska läkemedel:

”Vid beredning, administrering och avfallshantering av särskilt farliga läkemedel kan apotekspersonal, sjuksköterskor, läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal utsättas för en yrkesmässig exponering på hög nivå av dessa kemikalier.”

Resultatet från studierna visade på kontamination i ungefär 75 % av de prover som tagits vid apotekspersonalens arbetsplatser, exempelvis dragskåp med laminärt luftflöde, golv i beredningsrum, arbetsytor inne i dragskåp samt på apotekspersonalens skor, skyddshandskar och skyddsrockar. Det framkom också att ungefär 65 % av arbetsplatserna där administrering ägde rum var kontaminerade. Detta inkluderade golv runt patienternas stolar, kontorstelefoner, patienternas sängar och brickor.

 

Möjliga exponeringssätt

Det vanligaste exponeringssättet är oavsiktligt spill av toxiska läkemedel som kommer i kontakt med huden och därefter absorberas eller inandas. Hudkontakt kan uppstå vid direktkontakt med läkemedlet men också vid kontakt med kontaminerade arbetsytor. Förtäring av läkemedlet uppstår vid exponering från hand till mun, och vid intag av mat eller dryck eller om man tuggar tuggummi under hantering av läkemedlen. Exponering via inandning förekommer när man andas in kontaminerad luft (aerosoler och ångor). När läkemedelsflaskan trycksätts bildas ofta aerosoler och ånga av läkemedlet. Det är känt att vissa cytostatika förångas vid rumstemperatur.

 

Vem löper risk att exponeras?

De som löper störst risk för exponering är sjukhuspersonal, främst sjuksköterskor, apotekspersonal, läkare och undersköterskor. Det finns dessutom rapporterade fall där halter av toxiska läkemedel har kunnat påvisas hos personal som inte själva har hanterat läkemedel men som arbetar i anslutning till där toxiska läkemedel hanteras.