Patientsäkerhet

BD´s initiativ för ökad säkerhet

När man jobbar inom hälso- och sjukvården innebär det att man dagligen utsätts för potentiellt farlig utrustning vid olika kliniska procedurer. I en undersökning genomförd av vårdförbundet och Swedish Medtech framgår att 80% av den intervjuade sjukvårdspersonalen hade råkat ut för åtminstone en stickskada eller blodexponering i arbetet under den senaste tioårsperioden.

Det finns en mängd bakomliggande orsaker till dessa höga siffror, tex. arbete under tidspress, felaktig användning av utrustning eller bristande rutiner för hantering av utrustning. Endast 60 % av det totala antalet svarande uppger att de rapporterade den inträffade händelsen, vilket indikerar att mörkertalet över antalet incidenter inom vården är stort.

Konsekvenserna av en stickskada eller blodexponering är allvarliga. Om man kommer i kontakt med infekterat blod finns det risk att få en blodsmitta som till exempel hepatit B, hepatit C eller HIV. I genomsnitt kan 1 mikroliter blod överföras om man sticker sig på en 0,9 mm infusionskanyl. Denna mängd är tillräcklig för att innehålla upp till 100 smittsamma doser av hepatit B.

Det är också viktigt att känna till att även oavsiktlig blodexponering mot slemhinna eller skadad hud kan innebära en risk för smitta.

Att skydda sig från att få blodsmitta är en förhållningsregel som alltid bör gälla. Patienterna uppger inte alltid att de är smittbärare. En dansk studie visade, då man under en specifik tidsperiod undersökte förekomsten av patienter med blodsmitta, att personalen endast identifierat 60 % av patienterna som smittbärare. De resterande 40 % hade inte identifierats och personalen uppfattade därför inte dem som "riskpatienter".

När en stickskada inträffar och rapporteras, följs denna oftast upp av en undersökning av den sjukvårdsanställdes serologiska status. Eventuellt initieras bromsmediciner (PEP post exposure prevention). Vissa anställda blir sjukskrivna, andra behöver psykologiskt stöd. Tankar som "tänk om jag har blivit smittad" kan påverka oerhört mycket. Konsekvenserna för den enskilda individen kan vara enorma.

Detsamma gäller de ekonomiska konsekvenserna efter en stick/skär- eller blodexponeringsskada. Ett flertal studier visar att kostnaden är ca 6100 sek per incident. Detta är enbart kostnaden för rutinkontroller. Om en behandling initieras är kostnaden avsevärt högre - från ca 36 000 sek. I Europa finns idag mer än 100 sjukvårdsanställda med HIV-smitta via en arbetsskada. Om en sjukvårdsanställd har en blodsmitta finns det också en risk att denna kan överföras till patienterna.

På EUs politiska agenda behandlas ämnet vad gäller skydd av anställda mot biologisk fara. Det är arbetsgivarens ansvar att skydda sina anställda mot tex kontakt med blod. Studier visar att utbildning, ökat medvetande, implementering av säkerhetsprodukter och säkrare rutiner kan minska risken för stickskador och oavsiktlig blodexponering.

Risken för smitta vid ett nålstick eller annan stick- och skärskada, där nålen förorenats av en infekterad patient, anses enligt internationella bedömningar vara:

  • HIV: 1 på 300
  • HCV: 1 på 30
  • HBV: 1 på 3

Du kan skydda dig själv mot blodexponering genom att:

  • Alltid följa de lokala riktlinjer som finns i samband med blodkontakt eller andra kroppsvätskor
  • Se till att Du jobbar i en lugn arbetsmiljö
  • Överfyll inte behållare för stickande/skärande avfall
  • Använd säkerhetsprodukter